Ryska presidenten Vladimir Putin fortsätter sin hårda linje mot väst samtidigt som nya analyser visar vad som driver Kremls ledare
Ryska presidenten Vladimir Putin meddelade i slutet av december att Ryssland “inte har någon brådska” att nå en fredsuppgörelse i Ukraina, enligt rapporter från internationella nyhetsbyrån Reuters. Uttalandet kommer när konflikten närmar sig sitt tredje år och internationella observatörer fortsätter att analysera vad som driver den 72-årige ledaren.
Enligt nya forskningsrön från Washington Institute och Brookings Institution drivs Putin främst av rädsla för regimförändring och en djup övertygelse om att Ryssland och Ukraina historiskt sett utgör “ett folk”. I en artikel publicerad av det ryska presidentämbetet hävdar Putin att ryska och ukrainska folket har en “historisk enhet” som sträcker sig tillbaka århundraden.
Läs också artikeln om Putins maktgrepp vackar under ökande press från Ukrainakriget.
Experter analyserar Putins psyke
Forskning från Journal of Democracy visar att det Putin fruktar mest är inhemsk opposition och västerländsk påverkan på den ryska politiken. Enligt Harvard University’s Ukrainian Research Institute har Putin konsekvent använt historiska argument för att legitimera sina territoriella anspråk.
“Putin gillar att tala om ryssar och ukrainare som ett folk – här är den djupare sanningen”, skriver forskare vid National Defense University. De menar att denna ideologi utgör grunden för Kremls utrikespolitik.
Läs också artikeln om Putin under press när fredssamtal diskuteras och interna problem växer.
Internationella relationer stärks
Samtidigt stärker Putin sina band med andra auktoritära ledare. Nordkoreas ledare Kim Jong Un skrev nyligen till Putin att de två länderna är “bundna av krigets blod”, enligt rapporter från Al Jazeera. Detta sker när Nordkorea enligt västliga källor har skickat trupper och vapen till stöd för Rysslands krigsinsats.
Kinas konsulat i Vancouver bekräftade också nya diplomatiska kontakter mellan Beijing och Moskva, även om kinesiska källor generellt är försiktiga i sina uttalanden om konflikten.
Läs också artikeln om Putin i kris – rädd att gå till historien som mannen som förlorade Ukraina.
Kremls mediestrategi
Genom officiella kanaler som Kremls webbplats och sociala medier fortsätter Putin att sprida sitt budskap både inhemst och internationellt. Det ryska presidentämbetet publicerar regelbundet videoklipp och intervjuer där Putin framställer konflikten som en försvarskamp mot västerländsk aggression.
Enligt Wilson Center’s opinionsundersökningar behåller Putin fortfarande betydande stöd bland den ryska befolkningen, även om oberoende mätningar är svåra att genomföra i det nuvarande politiska klimatet.
Västs respons
Institut Montaigne i Paris analyserar i en ny rapport om “Putins grepp om makten” kan vara i början av slutet, men erkänner att regimen fortfarande uppvisar stabilitet. Financial Times rapporterar att västliga sanktioner än så länge inte har lett till den ekonomiska kollaps som många förutspådde.
Marshall Center för säkerhetsstudier beskriver hur Putins presidentadministration fungerar som ett kommando- och kontrollsystem som effektivt styr både militära och civila institutioner.
När konflikten fortsätter fokuserar internationella observatörer på att förstå de psykologiska och ideologiska drivkrafterna bakom Kremls beslut, medan miljontals ukrainare fortsätter att lida under krigets konsekvenser.
Källor:
- Reuters – Putin says Ukraine no hurry to reach peace
- Journal of Democracy – What Putin Fears Most
- The Washington Institute – Vladimir Putin at Home
- Brookings Institution – What Makes Putin Tick
- Harvard Ukrainian Research Institute – Putin Historical Unity
Uppgifter från icke-västliga källor har verifierats mot oberoende rapportering där det varit möjligt.
